31 mars 2025

Stort intresse för forskning om Barns och ungas livsvillkor

En stor publik av lärare, rektorer, politiker och tjänstemän samlades då Stenastiftelsens forskningsprogram om Barns och ungas livsvillkor presenterades på Auktionsverket Kulturarenan i Göteborg.

2020 initerade Stenastiftelsens tre tvärvetenskapliga forskningsprojekt med målet att motverka hur sociala förutsättningar påverkar barns och ungas livsmöjligheter. Dessa tilldelades sammanlagt 42 mkr. Vid ett seminarium i mars 2025 redovisades resultaten. Publiken var mycket aktiv med frågor och inlägg, vilket ledde till en bra och livlig diskussion.

Madeleine Olsson Eriksson, ordförande i Stenastiftelsen, inledde med att hälsa alla välkomna och sa att frågor om barns och ungas livsmöjligheter ligger Stenastiftelsens varmt om hjärtat, och betonade att denna forskning är mycket viktig med tanke på de stora utmaningar som samhället står inför. Hon hoppades också att resultaten ska bli bra verktyg för såväl professionen som politiken framöver.

Ann Ighe, chefredaktör för tidskriften Ord & Bild, var moderator och lotsade oss genom programmet under dagen.

Tre viktiga forskningsområden

Tre forskningsområden valdes ut 2020, samtliga vid Göteborgs universitet:

• Skola, lärande och psykisk hälsa, påverkansfaktorer, konsekvenser och prevention av skolmisslyckande med professor emeritus Jan-Eric Gustafsson, institutionen för pedagogik och specialpedagogik, som huvudansvarig
• Om etnisk identitet – unga människors livsmöjligheter och hur de kan förbättras under ledning av professor Ann Frisén vid psykologiska institutionen
• Mellan Resignation och framtidstro: ett mångvetenskapligt forskningsprogram om utbildningsvägar och lärande bland unga i ”utsatta” stadsdelar har letts av professor emeritus Ove Sernhede vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

Varje forskningsområde har haft flera projekt och sammanlagt har ett 30-tal forskare deltagit i arbetet.

Om skolmisslyckande och elevers framtida möjligheter till utbildning och inkomst

” Det finns många skolmisslyckanden som man med fördel skulle kunna undvika genom att utforma skolan och skolans verksamhet på andra sätt”, säger Jan-Eric Gustafsson, professor emeritus i pedagogik, forskningsledare för ”Skola, lärande och psykisk hälsa”.

”Resultatet visar att det är ökande skillnader i sysselsättning och lön för personer med skolmisslyckanden. Detta har blivit tydligare idag jämfört med äldre födelsekullar”, berättade Alli Klapp, docent i pedagogik. Vidare visar forskningsresultaten att oro, stress och mental ohälsa bland elever ökar. Skolans kompensatoriska roll har minskat över tid och skillnader mellan grupper av elever har också ökat. Låg- och medelpresterande elever drabbas negativt av tidiga betyg och den ökade frekvensen av betyg, och betyget F bidrar inte till ökat lärande och prestationer.

Ulrika Wolff, professor i pedagogik, beskrev ett forskningsprojekt som handlar om hur lässvårigheter kan förebyggas genom ett träningsprogram i förskolan. Träningen startade vid 4 och 5 års ålder i stället för vid 6 års ålder som är det vanliga. Barnen följdes upp efter 10 år, dvs i årskurs 8, och resultatet var tydligt. Det är möjligt att förbättra läsförståelse och läsning i årskurs 8 genom tidig fonologisk träning. Barn i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter var de som gynnades mest av den tidiga fonologiska träningen. Ulrika Wolff framhöll också hur imponerad hon var över 4-åringarnas uthållighet.

Om identitet, kultur och etnicitet

Denna forskargrupp ville undersöka frågan om hur unga människor tänker kring etnisk identitet och kulturell bakgrund. Ann Frisén, professor i psykologi:

”Satsningen från Stenastiftelsen har verkligen gett en injektion till ämnesområdet i Sverige. Hittills har det varit ett ämne som berörts ganska lite i Sverige, medan det är ett stort amerikanskt forskningsfält. Det visar sig i våra resultat att svenska ungdomar väldigt gärna vill prata om etnisk identitet. De vill ha mer diskussion.”

I en undersökning bland 1200 elever visar det sig att svenska ungdomar är toleranta mot andra grupper, vilket, enligt Ann Frisén, är ett bra betyg till skolan.

Detta forskningsfält har inte mindre än fem doktorander. En av dem som disputerar senare i år är Daniel Sandberg. Han berättade om LIKE-projektet där elever har fått utforska vad deras etniska bakgrunder betyder för just dem. Samtidigt får de lära sig om bl a kulturell mångfald, stereotyper och diskriminering. 509 studenter från fyra gymnasieskolor i Västra Götalandsregionen deltog.

Frågor som tas upp är t ex: Vad är identitet, skillnader inom och mellan grupper, symboler och traditioner, min egen bakgrund och etniska identitet.

Efter lektionerna beskrev ungdomarna att de utforskade sin etniska identitet mer, de kände sig tryggare i sin identitet och detta gav dem en mer positiv psykisk hälsa. Forskargruppen framhåller att man kan främja ungdomars livsvillkor och deras hälsa genom att skapa trygga platser för att prata om etnicitet och utforska etnisk identitet.

Skolan står också inför utmaningar. Många lärarstudenter upplevde att de är dåligt rustade för att kunna hantera frågor om etnicitet när det kommer ut på skolorna. Det visar sig däremot att idrotten är något av en frizon.

Filmerna nedan är producerade inom forskningsprojekt Om identitet, kultur och etnicitet.

Om fokus på ungas lärande i och utanför skolan i särskilt utsatta bostadsområden

”Det finns en mer nyanserad bild av dessa områden som inte bara är bärare av problem”, säger Ove Sernhede, professor emeritus i socialt arbete och barn och ungdomsvetenskap, och pekar på att det finns två bilder. Den ena visar att 50 % av eleverna på vissa skolor saknar gymnasiebehörighet, vilket är ett problem, medan det samtidigt finns en enorm kraft i förorten. Forskningsgruppen har undersökt hur elever upplever sitt lärande, vad ungdomarna gör utanför skoltid och vad  de lär sig i de gemenskaper som formas. Vidare hur skolan påverkas av hur kommunen organiserar sig och driver frågor om att motverka utanförskap, där de ser en ansvarsförskjutning mot externa aktörer.

Majsa Allelin pekade på resultaten som visar att eleverna gillar sin skola och att de i skolan finner en trygg plats med stark gemenskap, samtidigt som det finns möjligheter att vända sig till vuxna. Hon framhöll också som något mycket positivt 14-åringarnas stora engagemang.

De unga är väl medvetna om den stigmatisering som förmedlas av media och om ”utanförskap” kring deras område, deras skola och dem själva. Vissa känner att det finns en misstro, att man inte tror att de är kapabla att t ex driva en förening och därmed inte kan påverka samhället på ett positivt sätt. Man behöver motbevisa den negativa och stereotypa bilden av dem.

Vad kan skolan lära av elevernas lärande utanför skolan?

Genom att undersöka elevernas aktiviteter utanför skolan har man där funnit en stor kraft, t ex i föreningar, tidningsutgivning och i idrottsklubben. Forskargruppen framhåller att pedagogiken bör ta sin utgångspunkt i elevernas positiva relation till skolan samtidigt som man i större utsträckning borde ta tillvara elevernas stora engagemang utanför skolan.

Det blev en intensiv eftermiddag med föredrag och diskussioner. Många enskilda samtal fördes, inte minst under pauserna. Det är Stenastiftelsens förhoppning att dagen var inspirerande och gav idéer till fortsatt framgångsrikt arbete med barn och unga. För den som är intresserad av mer fördjupning kan man ta del av de böcker som ges ut på Natur & Kultur, ett för varje forskningsområde, varav den första redan har publicerats: Från Resignation till framtidstro. Jan-Eric Gustafssons och Ove Sernhedes projekt är avslutade och Ann Friséns projekt avslutas 2026.

Ove Sernhede avslutade med att framhålla betydelsen av Stenastiftelsens satsning – generös, obyråkratisk, öppen, att den har pågått under så lång tid och med stor självständighet till forskarna, något de har sett som mycket positivt.

Foldern ”Etnicitet, skola och framtidstro”  delades ut under konferensen och finns att läsa här.