23 april 2020
Stort forskningsbidrag
För Stenastiftelsen är forskning kring barn och ungdomars livsmöjligheter ett prioriterat område. För att främja forskningen inom området och möjliggöra nya projekt har stiftelsen avsatt 42 miljoner kronor. Bland ett stort antal ansökningar har en högt kvalificerad referensgrupp valt ut tre välrenommerade forskare vars ansökningar håller en mycket god vetenskaplig kvalitet.
Ove Sernhede är professor i barn och ungdomsvetenskap vid utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet. Hans forskning har under närmare fyra decennier haft fokus på ungas identitetsarbete, främst i relation till kulturella uttryck. Under senare tid har hans forskning handlat om unga vuxnas livsvillkor och kulturer i ljuset av den postindustriella stadens segregations- och skiktningsprocesser.
Forskningsprogrammet Mellan resignation och framtidstro har som övergripande syfte att generera kunskaper om förutsättningar och villkor för ungas lärande i utsatta stadsdelar. Programmet har som specifikt syfte att utveckla pedagogiska strategier som möjliggör att fler ungdomar lyckas i skolan. Ambitionen är att skapa förståelse för de erfarenheter och den livsvärld som konstituerar självförståelsen hos unga som riskerar att bli obehöriga till gymnasieskolan; att uppmärksamma hur det informella lärande som äger rum i ungas egna kulturella sammanslutningar kan fungera inspirerande för pedagogiskt nytänkande i skolan samt att syna lokala samverkansprojekt mellan skola, närings- och föreningsliv i utsatta förorter.
Jan-Eric Gustafsson har varit professor i pedagogik vid Göteborgs universitet sedan 1986. Hans forskning fokuserar främst på individuella skillnader i kognitiva förmågor och på faktorer som påverkar utbildningsresultat på både individ- och systemnivå Forskningen baseras både på longitudinella data och på tvärsnittsdata insamlade i de jämförande internationella studierna av färdigheter hos ungdomar och vuxna, och undersöker särskilt faktorer som påverkar utbildningsresultat och utbildningens likvärdighet. Forskningsprogrammet Skola, lärande och psykisk hälsa: påverkansfaktorer, konsekvenser och prevention av skolmisslyckande har tre huvudsyften: att utveckla kunskap om bestämningsfaktorer för skolframgång, konsekvenser av skolmisslyckanden och psykiska hälsoproblem samt hur skolmisslyckanden kan förebyggas och kompenseras.
Projektet är tvärvetenskapligt med deltagare från pedagogik, folkhälsa, psykologi, sociologi och socialt arbete. Det omfattar sex delprojekt som undersöker: (1) den relativa betydelsen av olika faktorer för skolresultat mellan olika grupper av födelsekohorter; (2) olika faser och faktorer i utvecklingen av skolmisslyckanden; (3) kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser för psykisk ohälsa av skolmisslyckanden; (4) förhållandena mellan tidiga psykiska hälsoproblem och psykisk hälsa, utbildning och sociala förhållanden i ung vuxen ålder; (5) konsekvenserna av skolmisslyckanden för arbetsmarknadsresultat och hur skolmisslyckanden kan kompenseras av vuxenutbildning; och (6) förebyggande av lässvårigheter och skolmisslyckanden genom prevention i förskolan.
Ann Frisén, professor vid psykologiska institutionen på Göteborgs universitet, är en ledande utvecklingspsykologisk forskare med fokus på identitetsutveckling och mobbning. Frisén vinnlägger sig om problemorienterad forskning med en tvärvetenskaplig ansats Hennes forskning har publicerats i såväl internationella vetenskapliga tidskrifter som i populärvetenskapliga svenska böcker. Hon har också etablerat många samarbeten utanför akademin som inkluderar bland annat stiftelser som arbetar för barn och ungas välbefinnande.
Göteborgs forskningsprogram om etnisk identitet – Unga människors livsmöjligheter och hur de kan förbättras har som övergripande syfte att få en ökad förståelse för hur etnisk identitet utvecklas och hur man kan förbättra möjligheterna för unga människor, med och utan invandrarbakgrund, att hantera både individuella och interpersonella utmaningar och på så sätt öka sina livsmöjligheter. I takt med att skolor präglas av kulturell mångfald utgör klassrummet en särskilt viktig arena för ungdomar när det gäller att öka kunskapen om och förståelsen av sig själv och andra. Programmet består av två explorativa fokusgruppsstudier och en intervention som syftar till att öka ungas förståelse för sin egen och andras etniska identitet. Dessutom ingår en longitudinell studie som fokuserar på en för etnisk identitet viktig övergångsfas; den från det sista året i gymnasiet till året därefter.
År: 2020
Donation: 42 000 000 kr