Emelie Röndahl

”Att ryan kan ha motiv med helt olika, till och med motstridiga uttryck, en inre och yttre bild, en sorts underjord, lockar mig.”

De senaste tio åren har figurativa ryor spelat en huvudroll i konstnären Emelie Röndahls praktik. Centralt är ryateknikens inneboende dubbelsidighet, där fram- och baksida kan ges helt olika uttryck. I de handvävda verken, inte sällan i stora format, skapas en dynamisk spänning mellan den håriga sidans hängande, rinnande trådar och baksidans släta, horisontella linjer.

Motivering: Emelie Röndahl rör sig från den fotografiska till den vävda bilden och låter sina ryor ta form i ett spänningsfält mellan yta, ordning och ett framvällande tredimensionellt kaos. Det tjocka, hängande garnet på vävarnas framsidor förvandlar motiven; de får en reliefverkan, sätts i rörelse och tycks rinna nedåt med våldsam kraft.

Genom att ge garnets materialitet fritt spelrum skapar Emelie Röndahl en känsla av kontrollförlust som står i kontrast till vävteknikens inneboende regelbundenhet. Motiven, som hämtas från det digitala bildflödet eller den egna vardagen, träder fram som oroande och drabbande snapshots.

För sin djärva och personliga förnyelse av den vävda bilden tilldelas Emelie Röndahl stipendium för 2024 från Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur.